Resan hit. Storyn från Krigszon 1&2

Epilog Krigzon 1.0

För de allra flesta förändrades inte livet i Sverige nämnvärt efter händelserna den 29e September. Det är dock ett datum som kommer gå till historien som ett av Förbundets mest brutala nederlag. De förlorade delarna till sitt nya prototypvapen ”Gungner” men än värre var att de förlorade kontrollen över situationen och flydde medan de tvingades se på när deras eget vapen användes emot dem. Även om missilen som slog ned i Förbundets operativa bas i området bara använde en bråkdel av den förmodade sprängkraften i det färdigutvecklade vapnet lyckades den jämna basen med marken.

Förvisso hade de stött på små uppror tidigare men Förbundet hade alltid kunnat tysta ned dessa så att inte den stora massan anade sprickor i det auktoritära samhället. Denna gång spred sig dock rykten om Förbundets nederlag snabbt mellan byarna och många av de Gammelsvenska fria staterna har börjat mer eller mindre öppet visa sitt stöd för rebellgruppen.

Med hjälp av spårningsutrustning som gömts bland de droger som sattes i cirkulation i samband med September-konflikten kunde förbundet spåra och slå ut delar av det nätverk som användes för att kunna transportera förbjudna varor in och ut ur landet. Trots Förbundets gripanden är stora delar av nätverket fortfarande aktivt och en hel del droger hann passera ut från området innan tillslagen. Snapphanarna med sina nya resurser kunnat bygga upp ett nätverk av rebell-trogna runt om i landet. Till Förbundets stora fasa är Snapphanarna nu ett namn som det viskas om även i de mest avlägsna delarna av landet.

Rebellerna har även kunnat ta in externa resurser för att analysera de stulna vapendelarna i en av Snapphanarnas nya hemliga anläggningar. Det återstår att se om vapnet kommer användas i kampen eller säljas till högstbjudande.

Krigszon 2.0

Sakta men säkert inser folket i det nya Sverige att förbundets järngrepp om landet i mångt och mycket bygger på att folket accepterar att bli styrt. Oroligheter och brottslighet ökar runt om i landet och trots att antalet dömda som skickas till arbetslägren ökar vägrar de upproriska rösterna tystna. Förbundets nederlag under Septemberkonflikten är numera vida känt i landet, förbundet ser att det kommer krävas extrema åtgärder om de ska lyckas återfå kontrollen.

Redan efter nederlaget i september förespråkade delar av Förbundets ledning en extremt hård linje mot rebellerna som måste stoppas till varje pris. De mest hängivna ville att förbundet återigen skulle be sina allierade runt Östersjön om hjälp att förinta alla hålor som Snapphanarna gömde sig i. Även om Förbundet i stort är redo att göra det som krävs för att få tillbaka stabiliteten i landet var det inte alla som kände sig bekväma med det som föreslogs. Utöver den uppenbara förlusten av mänskligt liv var de rädda att detta endast skulle ge rebellerna mer sympatier bland den övriga befolkningen. De mer återhållsamma menade att gruppen måste besegras på PR-nivå innan det kan bli aktuellt att ta in externa militära styrkor på Svensk mark igen.

Förbundet diskuterade frågan om och om igen, kommittéer bildades för att lösa problemet men ingenting hände, förvisso gjordes regelbundna tillslag mot rebell-celler runt om i landet. Dessa tillslag resulterade i en mängd gripanden och beslagtagen materiell men trots detta växer sig Snapphanarna konstant allt starkare.

Alla är överens om att något måste göras men ingen kan enas om vad.

Just innan gryningen den 19:e maj exploderar en sprängladdning i en by norr om Stockholm. Byn är känd för att gömma Snapphanar och ligger på Förbundets lista över potentiella militära mål om situationen skulle eskalera så pass att extern hjälp behövs för att kväsa upproret.

Explosionen visar tydliga likheter med Gungner, vapenprototypen som stals vid September-konflikten men ännu har ingen sida har tagit på sig ansvaret för explosionen. Dagen innan försvann plötsligt all kommunikation med övervakningskamerorna i området. Alla kameror har dock ett internt minne som sparar de senaste 48 timmarna så sanningen kan fortfarande komma fram.

Både Förbundets styrkor och Snapphanarna är på väg till området för att hjälpa civila och ta reda på vem som ligger bakom explosionen, På plats finns även ett kamerateam från den lokala nyhetsstationen. Vem är det som ligger bakom attentatet och vem kommer att få skulden. Som så många gånger genom tiderna är det vinnaren som dikterar vad som kommer att stå i framtida historieböcker.

Epilog Krigzon 2

Fram till Majkonflikten hade Snapphanarna stadig rört sig framåt, de hade vunnit sympatier hos folket och en reell oro började sprida sig bland Förbundets ledning. I och med Snapphanarnas nederlag i Maj lyckades Förbundet dock äntligen sätta stopp för avancemanget.

Baserat på den information de lyckades säkra från borgmästaren i staden och den väska som Snapphanarnas informatör förlorade har Förbundet lyckats göra ett antal större tillslag mot Snapphanarnas celler och säkra hus.

Tillslagen har skett på flera platser runt om i landet men eftersom det befaras att Snapphanarna fört ut Gungner (det vapen som stals vid en flygkrasch för ett år sedan) ur landet har Förbundet även börjat göra räder mot områden som står utanför deras egentliga operativa område. Detta har förargat de fria stater som fram tills nu, i stort lämnats i fred. Förbundet har ännu inte lyckats hitta det hemliga laboratorium där Snapphanarna vidareutvecklar Gungner men vapnet måste hittas till varje pris oavsett vad de fria folken tycker om sökandet.

Sedan i Maj har bilder på modiga Förbundssoldaterna som räddar skadade civila ur brinnande hus varit huvudnyhet i varje nyhetsinslag. Förbundets PR-maskineri går i högvarv för att sprida bilden av att Snapphanarnas framfart endast inneburit lidande för civilbefolkningen och att det enda sättet att få stopp detta är att stödja regeringen i kampen mot kaos och anarki.

Detta tillsammans med de offentliga avrättningar som skett de gånger Förbundet hittat någon av infiltratörerna i sina led har lett till att folkets tillit till rebellerna och att de kan genomföra den samhällsförändring de hoppats på har börjat grusas. Även om underkastelse inför regimen inte är det som alla önskar sig kan ibland alternativet vara värre.

Lyckligtvis för Snapphanarna lyckades deras lokala ledare tillsammans med en handfull soldater fly från Regeringsstyrkorna efter sitt nederlag under Majkonflikten, med sig har dem det videomaterial de lyckades säkra från övervakningskameror i staden som förstördes.

Efter att ha nått säkerhet i en av de Gammelsvenska fria staterna började Snapphanarna analysera materialet och fick till slut fram ett ansikte på personen som verkar liga bakom attacken som Snapphanarna nu beskylls för.

Mannen på bilderna är känd sedan tidigare bland rebellerna, han är en av de personer som var ombord på det flygplan som för ett år sedan fraktade vapendelar från Göteborg till Uppsala och som rebellerna sedan sköt ner. Han räddades av rebellerna som förde honom tillsammans med de stulna vapendelarna till ett säkert hus i området. Efter att ha utsatts för vad rebellerna själva kallar för utökade förhör men som i realiteten innebär regelrätt tortyr lyckades mannen fly utan att rebellerna lyckats få veta mycket mer än att han jobbat i Gungner-projektet som sprängämnesexpert.

Han hittades till slut av regeringsstyrkorna irrandes i skogarna norr om Stockholm. Han var djupt nedfryst och fördes till Gustavianianum i Uppsala som fungerat som ett av regimens ”speciella sjukhus” sedan Sveriges universitet börjat nyttjas som center för att hålla koll på oliktänkande.

Ryktet säger att mannen, efter att ha tillbringat en tid på sjukhuset tillfrisknat för att sedan mer och mer fanatiskt kräva att Förbundet skulle stoppa Rebellernas framfart till varje pris, oavsett mängden civila offer.
Till slut verkar Förbundets ledning ha tröttnat på mannens mer och mer högljudda påtryckningar och en natt försvann mannen och hela hans familj från sitt hem. Det mest troliga är att de avrättats men det finns dem som hävdar att hans familj skickats till Förbundets Ryska kollegor på Gotland.

Världen antog att han var död fram tills dess att han i Maj fastnade på övervakningskameror i den stad där bomben exploderade. Redan de initiala rapporterna visade på att explosionen hade tydliga likheter med Gungner-projektet och nu vet vi varför.